Förorenade områden

Ett förorenat område innebär förorening av ett mark- eller vattenområde, grundvatten, en byggnad eller en anläggning som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Förorenade områden har huvudsakligen uppkommit genom tidigare verksamheter, utsläpp, spill eller olyckshändelser. Att marken är förorenad upptäcks ofta vid till exempel exploatering av tidigare verksamhetsområden.

Gällande lagstiftning om förorenade områden hittar du huvudsakligen i miljöbalkens 10 kapitel – Verksamheter som orsakar miljöskador.

Upplysningsskyldig vid upptäckt av förorening

I 10 kap 11 § MB framgår att den som äger/brukar eller utför entreprenörsarbete på en fastighet genast ska upplysa miljöenheten om det upptäcks en förorening på fastigheten som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Anmälningsplikt vid sanering

Enligt 28 § i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska sanering (avhjälpandeåtgärd) av förorenad mark anmälas skriftligt till miljöenheten innan arbetet påbörjas. Anmälan skall lämnas in minst sex veckor innan saneringsarbetet påbörjas. En anmälan ska innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att tillsynsmyndigheten ska kunna bedöma åtgärdens omfattning och miljöpåverkan. Anmälan ska också innehålla en beskrivning av översiktliga och mätbara åtgärdsmål för saneringen samt kontaktuppgifter till samtliga inblandade (fastighetsägare, saneringsentreprenör, transportör och miljökontrollant).

Om du sedan under arbetets gång upptäcker en hittills okänd förorening ska miljöenheten kontaktas omgående enligt upplysningsskyldigheten.

Vid akuta situationer till exempel vid olyckor där saneringen måste påbörjas omedelbart ska Räddningstjänsten kontaktas. Information till miljöenheten ska i dessa fall göras så fort det är möjligt, med en första kontakt per telefon.

Ansvar

Ansvaret för utredning och efterbehandling är uppdelat på två grupper – verksamhetsutövare och fastighetsägare. Det är verksamhetsutövaren som har orsakat föroreningen som i första hand är ansvarig för att avhjälpa skadan. Observera att den som skapar förutsättningar för att föroreningar från ett förorenat område sprids, till exempel en exploatör eller entreprenör som schaktar eller gräver, också räknas som verksamhetsutövare.

Fastighetsägare kan bli ansvariga för utredning och efterbehandling om det inte finns någon verksamhetsutövare tillgänglig. Det gäller fastighetsägare som förvärvat fastigheten efter den 31 december 1998, och känt till eller borde ha känt till föroreningen.

MIFO – Metod för inventering av förorenade områden

Naturvårdsverket har arbetat fram en metodik för inventering och riskklassning av förorenad mark som beskrivs i deras rapport 4918. Metoden kallas för MIFO-modellen som står för Metodik för Inventering av Förorenade Områden. Metoden används nationellt för att identifiera förorenade områden samt för att riskklassa dessa. Genom riskklassningen kan man få fram en prioriteringsordning.

Fas 1 innebär en orienterande studie där riskklassningen görs utifrån historiska uppgifter, den verksamhet som har bedrivits samt de ämnen som har hanterats. Ingen provtagning sker i fas 1.

Efter fas 1 prioriterar man vilka objekt man ska gå vidare med i fas 2. Fas 2 innebär oftast att man utför en översiktlig miljöteknisk markundersökning med provtagning av t.ex. jord och grundvatten. Utvärderingen i fas 1 kompletteras då med de nya uppgifter om föroreningsbilden som provtagningarna ger. Därefter gör man en ny riskklassning av objektet. Riskklassningen i fas 2 är oftast säkrare än klassningar som gjorts i fas 1, eftersom de bygger på ett mer omfattande underlag.

I Sjöbo kommun finns idag 154 identifierade potentiellt förorenade områden. Objekten ingår i olika branschklasser där sammanfattningsvis de som tillhör klass 1 och 2 prioriteras i det fortsatta arbetet enligt MIFO. Objekten kan utgöra såväl verksamheter som är i drift som tidigare avslutade verksamheter. Inventeringsarbetet har hittills huvudsakligen fokuserat på nedlagda verksamheter. I nuläget (2016) har historisk inventering enligt MIFO fas 1 utförts på 36 av de prioriterade objekten. På flera av dessa har även miljöteknisk markundersökning (MIFO fas 2) utförts.