Så fungera arbetet med ett biosfärområde

Lokalt engagemang

Områdets stora naturvärden kan vara svåra att förena med de övriga benen i hållbarhetsmodellen, så som social och ekonomisk hållbarhet. Denna problematik behandlar biosfärområde. Ett biosfärområde är just ett sådant område där det krävs lite extra arbete för att förena och förstärka banden mellan människan och naturen. Arbetet med biosfärområde kräver lokalt engagemang samt en omfattande dialog med brukare i området.

Bevara, stödja, utveckla

Biosfärområden är modellområden där man visar på praktiska exempel på hur man kan jobba med hållbar utveckling, inte bara ekologiskt utan även socialt och ekonomiskt. I området ska man kombinera bevarande, utveckling och stödjande åtgärder. Det innebär att all utveckling som går hand i hand med långsiktig hållbarhet ska främjas samtidigt som området är en arena för utbildning och forskning på alla nivåer. Biosfärområden är uppbyggda efter fasta regler med kärnområden, buffertzon och utvecklingsområde. Kärnområdena ska sedan tidigare vara skyddade enligt lag, det vill säga de ska ha skydd som Natura 2000, naturreservat och så vidare. Buffertzonen ska binda ihop och/eller omgärda kärnområdena. I buffertzonen får det förekomma verksamhet, aktiviteter och resursnyttjande som är i enlighet med skydden i kärnområdena. Den yttersta zonen kallas utvecklingsområdet och här ska lokalt och långsiktigt hållbart utvecklingsarbete prioriteras.

Så utses ett biosfärområde

Det är FN-organet UNESCO som beslutar om vilka områden som har status att bli biosfärområde. Innan UNESCO tar ställning till ett område i Sverige krävs det att den svenska regeringen tycker att området är lämpligt. Ställningstagandet görs utifrån en förstudie som ska peka ut värden och utvecklingsmöjligheter i området.

Vill du läsa mer om biosfärområden, klicka här för att komma till den officiella hemsidan för biosfärprogrammet i Sverige. (extern länk, öppnas i nytt fönster)