Råkor
Råkor lever tillsammans med oss i samhället och kan av en del uppfattas som störande. Lagstiftningen är tydlig och anser inte att de är en olägenhet. Det innebär att det generellt inte sker skyddsjakt på råkor.
Råkor med sina högljudda läten tidigt på morgnar och sent på kvällar anses av många vara en störande angelägenhet i tätorter. De kan också medföra stora mängder spillning kring sina kolonier. De betraktas vara som mest högljudda under tiden som ungarna ligger kvar i boet. Råkor anses dock juridiskt sett inte vara en olägenhet för människors hälsa eller ett hot mot miljön (fastslaget i Mark- och miljööverdomstolen).
Det här kan du själv göra
Det finns några generella tips på saker som du kan göra själv för att skrämma bort störande fåglar.
- Se till att fåglarna inte får tag på mat i din trädgård. Plocka upp fallfrukt och lägg inte frukt, bär och matrester i öppna komposter. Ställ heller inte ut sopor i öppna kärl.
- Om du tänker sätta upp skrämselanordningar, gör det innan häckningssäsongen. Ofta är rörliga skrämselanordningar och ljudeffekter mer effektiva än fasta anordningar.
- Du kan skrämma fåglarna genom att sätta upp prasslande material, fladdrande plastpåsar eller ballonger som draperier där fåglarna passerar eller där du inte vill att de ska vara.
Det bästa sättet är att som fastighetsägare arbeta förebyggande. Mest effektivt är att försvåra för fåglarna att bygga bon på fastigheten och se till att de inte hittar mat i området. Efter flera misslyckade försök med att bygga bon och föda upp ungar, kommer fåglarna självmant att söka sig bort. Att skjuta fåglar är ingen långsiktig lösning eftersom det är svårt att uppnå ett gott resultat. Dessutom återkommer ständigt nya individer till samma plats om inte förutsättningarna för fåglarna försämras.
Råkor på allmän platsmark
En inventering av råkornas bon på allmän platsmark görs i mars- april varje år på uppdrag av tekniska nämnden. Inventeringen är ett underlag för att se utvecklingen av råk-kolonierna och om och var det behöver sättas in åtgärder. Under ordinarie jaktperiod har kommunjägarna i uppdrag att bevaka kolonierna och föreslå åtgärder enligt jaktlagstiftningen.
Råkan är en kråkfågel som lever i stora delar av Europa och Asien. Den är en svart fågel med viss lilaaktig glans. Den är lite mindre än kråkan, cirka 45 centimeter lång och med ett vingspann på mellan 80-95 centimeter. Den har många olika läten – läten som ibland kan vara svåra att skilja från kråkans.
Bestånd och livsmiljö
Tidigare hittade man råkan jordbrukslandskap men på grund av ett mer högexploaterat och ensidigt jordbruk har råkorna svårare att hitta föda där.
Nedskräpning och många papperskorgar i tätorten ”serverar” råkorna mat. Att de håller ”rent” kan medföra att mängden föda för till exempel råttor minskar.
90 procent av Sveriges råkor häckar i Skåne. Förr i tiden flyttade råkan söderut under oktober månad för att komma tillbaka i februari. Nu förtiden stannar de flesta råkor kvar i Skåne under hela året. Råkan drabbades hårt och beståndet sjönk kraftigt under 1950- och 60-talet på grund av utsläpp av kvicksilverbetat utsäde och skadliga biocider inom jordbruket. Idag har stammen sakta men säkert återhämtat sig och ligger stabilt på cirka 45 000 par (att jämföra med 100 000 par år 1900).
Råkan är en kulturföljare, det vill säga att den följer människor. Den trivs bra i park- och trädgårdsmiljöer samt i öppna landskap med enstaka träd och buskar. Råkorna börjar sin dag någon timme innan gryningen och fortsätter någon timme efter skymningen. De är allätare, men föredrar insekter, mask, snäckor, säd och frön. Råkan äter gärna insekter som klassas som skadeinsekter och bidrar därmed till ett trivsamt klimat även för oss människor. Den kan också äta smågnagare, fågelungar och liknande samt frukter och nötter.
Familjeliv
Råkor bildar par som lever ihop hela livet men häckar, letar föda och sover alltid ihop i kolonier. Ibland ansluter sig även kajor och i vissa fall kråkor till kolonierna, framförallt på vintern. Råkornas bon byggs oftast i träd av hopflätade kvistar som fylls med dun, hår, gräs med mera. Bona i en koloni ligger nära varandra och det förekommer att råkorna snor byggnadsmaterial från varandras bon. De största kolonierna i Skåne innehåller mer än 300 bon. Honan lägger cirka fem ägg första halvan av april. Hon ruvar äggen i ungefär sjutton dagar medan hanen står för matning. Hanen matar ungarna den första tiden, men sedan hjälps föräldrarna åt. Efter ungefär en månad är ungarna flygfärdiga.
Intelligens
Kråkfåglar, däribland råkan, är bland de intelligentaste djuren i världen. Ibland kan man se råkor släppa ner nötter och liknande framför bilar. När däcken krossat nötterna plockar råkorna åt sig maten. I fångenskap har det dokumenterats att råkor kan använda verktyg för att lösa olika problem. I ett experiment placerade man mat flytande på vatten i ett rör, för lågt ner i röret för råkorna att komma åt. Råkorna lärde sig då att lägga sten i röret så att vattenytan höjdes och maten kunde kommas åt. Det har också noterats att de kan använda pinnar och trådar för att komma åt mat.