Invasiva främmande arter
Parkslide, jätteloka och jättebalsamin med flera. Här finns information om främmande invasiva arter och hur du kan hjälpa till att bekämpa dem.
Invasiva växter är ett ökande problem i naturen och ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Vår hantering av trädgårdsväxter och trädgårdsodling är den vanligaste spridningsvägen. Vi kan hejda den negativa utvecklingen om fler blir medvetna om riskerna med invasiva arter.
Främmande invasiv art
Under lång tid har människor flyttat arter från en plats till en annan - prydnadsväxter, grödor, skadedjur och jaktvilt. Ibland uppstår problem när en främmande art sprids i naturen där den inte funnits naturligt. Om arten sprids och konkurrerar ut befintliga arter i den nya miljön, kan arten bli invasiv.
Alla främmande arter blir inte invasiva. En främmande art räknas som invasiv om den sprids på egen hand i naturen och orsakar ekonomiska skador, skador på människors och djurs hälsa, eller hotar biologisk mångfald. Några exempel på sådana arter är signalkräfta, jätteloka och spansk skogssnigel (mördarsnigel).
Nationell förteckning över invasiva främmande arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Invasiva växter - så sprids de, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Metodkatalog för bekämpning av invasiva arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Bekämpning av invasiva främmande växter på land, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Invasiva växter som är vanliga i Sjöbo kommun
Det är främst Blomsterlupin, Jättebalsamin, Jätteloka, Parkslide och Vresros som förekommer i Sjöbo kommun.
Så känner du igen Blomsterlupin
Blomsterlupin är en relativt stor och spektakulär art. Den har en tilltryckt hårig stjälk som står upprätt och kan bli över en meter hög. På blomsterlupinens stjälk och från rotstammen sitter långskaftade fingrade blad där varje småblad är 3–15 cm långt, 1–2 cm brett och lansettlikt. Den blommar i juni–juli och blommorna sitter i täta toppställda klasar på en hög spira. Varje blomma är 1–1,5 cm lång, oftast blå till blåvioletta men kan också vara vit eller rosa. En naturaliserad population av blomsterlupin i Europa kan skifta i flera färger under några år för att så småningom bli enfärgat blå. Detta har en genetisk förklaring, då genvarianten för blå färg är dominant över varianterna som kodar för vitt och ljusrött.
Så känner du igen jättebalsamin
Jättebalsamin kan bli upp till 2,5 meter hög. Den har blommor som är ljusrosa eller cerise.
Skapar problem
Växten sprider sina frön på ett kraftfullt sätt genom att frukterna skjuter iväg frön i kaskader som liknar små explosioner. När jättebalsaminen sprider sig utanför en trädgård kan den växa så tätt att den konkurrerar ut de växter som fanns på platsen tidigare. Jättebalsamin är en ettårig växt. Det gör att den är enklare att bekämpa genom att till exempel dra upp den med rötterna.
Jättebalsamin, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Bekämpa jättebalsamin, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Så känner du igen jätteloka
Jättelokan ser ut ungefär som ett jättestort hundkäx och kan förväxlas med vissa andra växter. Stammen kan bli flera meter hög och nästan 10 centimeter tjock. Bladen är stora med spetsiga, flikiga kanter.
Kan skapa problem för din hälsa
Jättelokans växtsaft kan ge brännsår på huden, särskilt om du är i solen. Skadorna visar sig ofta efter några timmar eller ett par dygn. Om du har fått växtsaft av jätteloka på dig bör du tvätta området med tvål och vatten. Skydda sedan huden mot direkt solljus under minst en vecka, även om du är symtomfri.
Jätteloka, mer information Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Så känner du igen parkslide
Parkslide blir drygt två meter hög och bildar genom rotskott stora bestånd som kan sprida sig flera meter från ursprungsplantan. Växten är ganska grov och upprätt med blad som är cirka en decimeter långa. Parkslide blommar i september till oktober, med vita, något rödaktiga blommor som sitter i klasar i bladvecken.
Skapar problem
Parkslide är en främmande art på spridning i länet som kan orsaka stora skador. Rotsystemet kan tränga igenom dränering och betong och den riskerar att tränga ut inhemska arter. Det som tidigare sågs som en vacker trädgårdsväxt, har etablerat sig som ett aggressivt och svårutrotat ogräs som behöver bekämpas. Parkslide kommer ursprungligen från Asien och gynnas av varmare klimat.
Parkslide, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Så känner du igen Vresros
Vresros är storväxt förgrenad buske som kan bli upp till två meter hög. Stammen är rikligt borsttaggig samt med glesa grova raka taggar. Bladen hos vresros är tjocka, rynkiga, blankt mörkgröna med grova nerver med en luden undersida. Frön är inneslutna i nypon som blir mellan två och tre centimeter i diameter.
Ansvar
Fastighetsägare har ett ansvar för invasiva främmande arter på den egna fastigheten. Fastighetsägareansvaret gäller för alla – för privatpersoner - exempelvis de som har en trädgård, för kommunala och statliga fastighetsägare samt för bolag som äger fastigheter.
Naturvårdsverkets information till dig som privatperson Länk till annan webbplats.
I dagsläget finns det inga särskilda bidrag att söka för åtgärder mot invasiva främmande arter.
Har du precis köpt en fastighet av Sjöbo kommun och upptäcker att det finns parkslide kan du ansöka om att få reducerat pris på köpeskillingen. Riktlinje för prisreduktion vid förekomst av oupptäckt Parkslide vid köp av kommunal fastighet pdf, 161.2 kB, öppnas i nytt fönster.
Länsstyrelsen ansvarar för att bekämpning av invasiva arter sker. De har i sin tur ålagt fastighetsägaren att bekämpa de invasiva arter som finns inom fastigheten.
Tänk till innan du planterar
När du väljer växter till trädgården - var försiktig så att du inte planterar en art som är invasiv. Du riskerar att få ett problem som består i många år och blir dyrt att bekämpa. Många invasiva växter som orsakar problem idag har kommit till Sverige som prydnadsväxter och spridits från trädgårdar och odlingar.
Så här gör du dig av med växtavfallet
Det är viktigt att göra rätt med växtmaterialet från invasiva arter när man bekämpat på olika sätt. Släng inte det på komposten eftersom flera av de invasiva växterna har så stor växtkraft att en liten bit av en stjälk kan slå rot. Lämna ditt avfall väl förpackat på din återvinningscentral. Kontakta personalen på plats.
Hjälp till att stoppa invasiva främmande arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Ta hand om växtavfall från invasiva arter, film Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Så tar du hand om invasiva växter (SYSAV) Länk till annan webbplats.
Återvinningscentralen Sjöbo kommun Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Rapportera till artdatabanken
På Artdatabankens hemsida för invasiva arter kan du rapportera alla invasiva främmande växter och djur som tas upp på EU:s lista. Några av dem finns redan i Sverige och andra riskerar att komma hit. Här kan du också rapportera fyra vanliga invasiva arter som inte är EU-listade: blomsterlupin, parkslide, sjögull och vresros.
Rapportera till artdatabanken Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.