Turkos vägg med stor vit pil på, illustrationsbild för företagslots Sjöbo kommun.

I Malenas anda - tre kvinnliga företagare i Sjöbo

De fem vanligaste namnen på företagsledare i Sjöbo är Lars, Anders , Mikael, Erik och Per. Här berättar Camilla, Gisela och Sara om sina erfarenheter av att driva företag i Sjöbo kommun. Hur såg deras väg till företagandet ut? Vilka råd ger de till den som funderar på att bli företagare?

I Sverige har 21 procent av aktiebolagen med minst 100 000 kronor i omsättning en kvinna som högsta befattningshavare, det vill säga en roll som vd, styrelseordförande eller annan styrelseledamot. I Malena Perssons hemkommun, Sjöbo, har 17 procent av företagen en kvinnlig befattningshavare. Här möter du några av dem.

Har alltid velat vara sin egen chef

Några kilometer norr om centrala Sjöbo leder en kortare grusväg från Riksväg 13 till Husargårdens Bed & Breakfast. Här driver Camilla Wydeen och hennes team verksamhet sju dagar i veckan.

Våra gäster kommer från hela världen. Det är allt från Sjöbobor som tar sig upp på backen för att komma hemifrån och bo eller äta gott till smålänningar, norrlänningar, tyskar, holländare, nyzeeländare. Många gånger har man en koppling till trakten eller så ska man bara passera förbi och då ligger vi bra till.

För fem år sedan drog hon igång verksamheten som idag består av hotellverksamhet (bed & breakfast), möten och konferenser, minnesstunder, fester, after work och pubkvällar.

Livets alla tillfällen, i både glädje och sorg, firas här, berättar Camilla.

På gården betar också kor av rasen irländsk highland cattle och köttet de ger serveras i den egna restaurangen. Förutom Camilla jobbar hennes man Rickard halvtid på Husargården och företaget har fyra anställda. I högsäsong och vid större fester och evenemang är man däremot betydligt fler.

Att hon skulle komma att driva just den här typen av verksamhet var kanske inte helt väntat, även om det tidigt stod klart för Camilla att hon skulle gå sin egen väg.

Jag har alltid drömt om och tänkt att jag skulle ha en festvåning. Att jag skulle ha ett bed and breakfast var väl kanske inte tanken. Men det här är kombinationen av allt jag gjort förut.

Första stegen i arbetslivet togs inom vården och Camilla kan se tillbaka på tjugo år inom förlossningsvården. En erfarenhet hon tycker att hon har stor nytta av i sitt arbete med Husargården.

Jag älskade mitt jobb på förlossningen. Det är så häftigt när två människor blir mamma och pappa. Det är ett ögonblick i livet som du aldrig glömmer. Jag kan sakna mitt jobb men jag älskar att driva mitt eget. Jag har alltid sagt att jag ska bli min egen chef och det är jag idag.

Förutom undersköterskejobbet har Camilla även varit bröllopskoordinator i arton år, jobbat som flygvärdinna, varit coach för Viktväktarna och så har hon sålt Tupperwareprodukter. Gemensamt för allt hon gjort har varit den nära kontakten med människor. Det delar hon med sin make.

Min man Rickard och jag har alltid varit det bästa teamet. Vi har jobbat med människor i hela våra liv. Vi tittar inte på TV när vi umgås. Vi pratar med varandra.

Att sitta stilla ligger inte för henne. Någon direkt förebild har hon inte haft när det kommer till företagandet, men en stark vilja har alltid funnits där.

Jag har gått min egen väg. Jag har varit bestämd från början. Har jag bestämt mig för något så ser jag till att det blir så.

En av Sveriges första kvinnliga bilförsäljare

I västra Sjöbo förenar sig vägarna 11 och 13 i en rondell som i folkmun ofta fått namn efter företaget vars lokal ligger precis intill.

Jag är infödd i entreprenörskapet. Det är en livsstil. Nyfikenheten har alltid funnits där, säger Gisela Bengtsson, marknadschef och delägare i Bil-Bengtsson.

Som tredje generationens bilhandlare – hennes farfar Henry Bengtsson startade företaget 1930 i Sjöbo – har företagande aldrig varit främmande för henne. Som fjortonåring började hon att arbeta i kassan i företagets Sjöbolokal. Efter studier till marknadsekonom kom Gisela att arbeta som säljare för Volvo.

På 1980-talet var jag en av Sveriges första kvinnliga bilförsäljare. Idag är det mycket mer tjejer, men det har tagit tid i den här branschen.

Att arbeta i en bransch där merparten av alla anställda är män har varit Giselas vardag i många år. Redan i gymnasiet gick hon i en klass med 27 killar och tre tjejer.

Jag trivs väldigt bra med det och föredrar nog det om jag hade fått välja. Det är mycket raka puckar, som kanske tjejer kan ha lite att lära av, säger hon.

Debut som säljare gjorde Gisela på hemmaplan när Bil-Bengtsson fick in Renault och modellen Renault 5 skulle introduceras på marknaden. Gisela började då med telemarketing för att profilera företaget som återförsäljare av såväl märket som bilmodellen.

Jag ringde runt och fick många olika svar, bland annat om en krycka. Det förstod jag inte under hela arbetsdagen. Sen frågade jag mekanikerna vad det var och det var ju växelspaken. Den såg ut som en krycka.

Efter många år inom marknadsföring och försäljning i bilbranschen vet Gisela vad hon tycker har hjälpt henne att lyckas.

Att vara öppen och ha raka dialoger. Jag är mig själv och står för vad jag säger. Då får man en styrka. Att hålla en fasad är ohållbart.

Just hållbarhet har länge legat henne varmt om hjärtat. På 1990-talet höll hon i en intern miljöutbildning för Bil-Bengtssons personal om naturens kretslopp, hur det fungerar och hur företagets verksamhet kan minimera effekterna på det.

Då var inte killarna riktigt med men nu är miljötänket ett måste, berättar hon.

Gisela var drivande i att Bil-Bengtsson miljöcertifierade verksamheten 2001, något företaget var tidigt ute med i bilbranschen. Solceller på anläggningarnas tak var man också tidiga med och i biltvättarna används regnvatten som man samlat in och tagit tillvara. Kundernas medvetenhet är också en helt annan idag.

Idag är det inte hästkrafter man pratar utan hur mycket bilen drar och vilken typ av drivlina den har, exempelvis hybrid, el eller gas.

Gör en produkt hon är stolt över

En mil söder om Bil-Bengtsson i Sjöbo ligger Snogeholms strövområde. Här finns gården där Sara Färlin Tynelius, grundare och VD för Elsekjells mejeri spenderar mycket tid. Mikromejeriet tillverkar ohomogeniserad, ekologisk, yoghurt med sylt gjord på frukt och bär från producenter i närområdet.

Affärsidén föddes när Sara och hennes man Gustaf bodde i Köpenhamn. Yoghurt fanns det gott om på caféerna i den danska huvudstaden, inte sällan importerade och med olika tillsatser i, och Sara och Gustaf tyckte sig se ett hål i marknaden.

Varför fanns det ingen som gjorde svensk yoghurt? Vi har mycket bättre djurvälfärd och inte alls samma antibiotikaanvändning. Vi tänkte att vi kunde testa.

Och testa gjorde de. På gården som tidigare rymde en inredningsbutik har Sara och hennes man inrett ett mejeri, köpt och installerat maskiner och anpassat dessa för att fungera med företagets produkter. Att de båda är ingenjörer har underlättat arbetet. Hon blir ofta kontaktad av personer som själva producerar livsmedel i liten skala och som vill växla upp och behöver råd och tips.

Man måste ha hjälp av tekniken om man ska ha verksamheten för fler än de närmast sörjande.

Att dela med sig av sin kunskap är något Sara gärna gör.

Jag tycker det är viktigt att vara tillmötesgående när man blir kontaktad. Alla vinner på det. Samhället går runt på att man bidrar.

Koppling till företagande, och mjölk som är en viktig ingrediens i Elsekjells produkter, har Sara genom sina föräldrar. Hon har också systrar som driver företag.

Min mamma och pappa kommer från mjölkgårdar i Hälsingland. Där har man också alltid haft skogen vid sidan av. Så det är inte främmande för mig att starta företag.

Med ett fjärde barn på väg och en högsäsong för mejeriets produkter i annalkande är det mycket som konkurrerar om tiden. Både Sara och hennes man har jobb vid sidan av mejeriet och har valt att ta in extern hjälp med städning och trädgårdsskötsel på hemmaplan. En viktig insikt är just vikten av att prioritera sin tid.

Även om man har maskiner som hjälper till så är det en hel del handpåläggning när man gör en hantverksprodukt. Man måste se till att man sover ordentligt och att man tränar så att man orkar stå och jobba 8 - 10 timmar. Man får se till att man sköter sig för det är ett ganska tungt arbete.

Men, lägger hon till:

Man gör en produkt som man är stolt över. Det är en väldigt givande och trevlig känsla att tänka på att folk sitter och äter ens produkter. När det är någon som stannar och pratar och berättar att de gillar produkterna. Man får väldigt mycket energi av det här arbetet också.

Hellre försöka och misslyckas än ångra att man inte provade

På frågan om vilka tips de tre företagarna vill ge den som funderar på att starta eget ger de dessa svar.

Camilla:
Var aldrig rädd. Våga. Det kan gå åt helsike, men då har du lärt dig det. Eller så blir det skitbra och du gör det resten av ditt liv. Att sitta och ångra sig är ju så tråkigt.

Gisela:
Man måste prova, annars vet man ju inte om det är rätt eller fel. Det trevliga med företagandet är att utveckla, att möta kundens behov och att ta snabba beslut. Nätverka i olika sammanhang. Och var dig själv.

Sara:
Har man fått en idé så tror jag att man ska försöka följa den så gott som möjligt. Det är ganska många personer jag hör som säger att om de var tio eller tjugo år yngre så skulle de ha gjort det här också och startat eget. Den känslan tror inte jag är så himla trevlig att leva med. Jämfört med den här: ”jag testade, och det var fel timing, men jag har testat."

Vem var Malena Persson?

År 1836 föddes, i Blentarps församling, Malena Rasmusdotter som, med efternamnet Persson, skulle komma att etablera sig som en branschöverskridande Sjöboföretagare. Efter att ha inlett karriären som lanthandlare kom Malena att starta såväl spinneri, väveri och färgeri som klädesaffär, tegelbruk och järnvägshotell. Även skoaffär kan läggas till raden av verksamheter som startades och drevs av denna kvinna. 1920 gick Malena Persson ur tiden. Idag finns Malenas park, ungefär mitt i Sjöbo, på platsen där hennes tegelbruk låg. Malenagymnasiet, Sjöbo kommuns utbildningscenter, samt Malenas gränd bär även de namn efter kvinnan som vid förra sekelskiftet var ortens förmodligen största entreprenör.

Statistiken i artikelns inledning är hämtad från Företagarnas rapport Företagarfakta Sjöbo kommun 2022.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 8 februari 2024