Gödsel

Här kan du läsa mer om vad som gäller vid hantering, lagring och spridning av gödsel.

Gödsel och urin ska lagras i täta behållare eller på tätt underlag så att inte läckage förekommer till omgivande mark eller vatten. Vid lagring av stallgödsel i urin- eller flytgödselbehållare ska det finnas ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna. Täckningen ska återbildas snarast efter tömning eller om annan skada sker på täckningen. Påfyllning av urin- och flytgödselbehållare ska ske under täckning.

Om det krävs uppsamling eller inte från gödselplatta beror bland annat på vilken typ av gödsel som lagras och utformningen av plattan.

Lagring av fjäderfä- och minkgödsel

Tar du som växtodlare återkommande emot fjäderfä- eller minkgödsel med längre lagringstid än tre veckor så ska lagring ske på platta. Fjäderfä-/minkgödsel ska, oavsett om det lagras på platta eller i fält, alltid täckas om lagringen överstiger tre veckor. Platta ska då förses med tak eller gödsel täckas med ett tätt material i samband med utläggning. I vissa fall kan halmtäckning vara tillräckligt. Genom att hålla gödseln så torr som möjligt minskas ammoniakavgången.

Varje verksamhet ska göra en beräkning över behovet av lagringskapacitet för stallgödsel. Vid beräkningen ska hänsyn tas till:

  • utsöndrad mängd träck och urin
  • tillsats av strömedel
  • vattentillskott från till exempel disk, avlopp, spolspilta, spolplatta
  • eventuella omsättningsförluster.

Beroende på vilket djurslag och hur många djur verksamheten har finns olika krav på hur länge man ska kunna lagra gödseln. Beräkningen ska finnas tillgänglig så länge den är aktuell för verksamheten. Schablonvärden får användas vid beräkning av lagringsvolymen, se Jordbruksverkets föreskrifter eller Miljöhusesyn.

Gödsellagring i stallbyggnad (till exempel djupströbädd) får räknas in i lagringsutrymmet för stallgödsel om underlaget i stallet är tätt, t.ex. betonggolv. Däremot får inte lagring av stallgödsel direkt på marken utomhus räknas in.

Gödsellagring och gödselspridning regleras bland annat i Jordbruksverkets föreskrifter. Du måste följa de spridningstidpunkter som gäller. Det innebär:

  • Inga gödselmedel får spridas på snötäckt eller frusen mark, inte heller på vattenmättad eller översvämmad mark.
  • Inga gödselmedel får spridas under perioden 1 november – 28 (29) februari. Förbudet gäller såväl bevuxen som obevuxen mark.
  • Spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel inför höstsådd (1 augusti – 31 oktober) är förbjuden med undantag för inför sådd av höstoljeväxter och inför höstsådd på lerjordar med mer än 15 % lera.
  • Spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel i växande gröda är tillåtet till och med 31 oktober. Vid höstspridning i växande gröda ska grödan vara avsedd för övervintring och möjlig för skörd. Det är därmed inte tillåtet att sprida stallgödsel i vall på hösten för att sedan bryta den. Spridning i fånggröda är inte tillåten.
  • Under perioden 1 oktober till 31 oktober är det dock tillåtet att sprida fasta gödselslag även på obevuxen mark. Gödseln ska då brukas ner (minst 10 cm) inom 4 timmar. Fastgödsel från fjäderfä får dock inte spridas på obevuxen mark under denna tid.

Samhällsbyggnadsnämnden har, om det finns särskilda skäl, möjlighet att i vissa fall bevilja dispens från gällande spridningsregler. Med särskilda skäl menas sådant som verksamheten varken kunnat eller borde ha förutsett och inte heller kunnat påverka. Väder är inte ett skäl till dispens.

Vid gödsling för att förhindra sandflykt krävs dispens från nedmyllningskravet. Dispens söks hos samhällsbyggnadsnämnden och ska sökas innan spridning.

Mark som ska vårsås (obevuxen mark): Marken ska vara upptinad till minst 15 cm. Om det rör sig om lerjordar med >15 % lera, som är så plana att det inte finns risk för yterosion, är det dock tillräckligt att marken är så tinad att gödselmedlet kan myllas ner. Nedmyllning innebär en inblandning av gödseln ner till minst 5 cm djup. Nedmyllning av stallgödsel ska ske inom 4 timmar.

Spridning i växande gröda: Marken ska vara upptinad till minst 15 cm. Tillfällig nattfrost kan utnyttjas om marken tinar under dagen och gödseln därmed kan tränga ner i marken.

Observera att förbudet att sprida på snötäckt, frusen, vattenmättad eller översvämmad mark gäller alla gödselmedel, även mineralgödsel. Tänk även på att de allmänna hänsynsreglerna alltid gäller och att det är verksamhetens uppgift att vidta de försiktighetsåtgärder som krävs för att förhindra att spridningen innebär risk för miljön eller människors hälsa.

Inga gödselmedel får spridas på mark närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö.

Inga gödselmedel får spridas på mark som gränsar till vattendrag eller sjö och där lutningen på marken överskrider 10 % (10/100).

Stallgödsel och andra organiska gödselmedel får inte tillföras i en större mängd än 22 kg totalfosfor per hektar spridningsareal och år. Mängden avser ett genomsnitt över företagets hela spridningsareal under fem år.

Stallgödsel får inte tillföras i större mängd än vad som motsvarar 170 kg totalkväve per hektar och år, räknat som ett genomsnitt för hela företagets spridningsareal.

Tillförseln av lättillgängligt kväve inför höstsådd ska anpassas till grödornas behov på hösten. Tillförseln begränsas till 60 kg lättillgängligt kväve per hektar inför höstsådd av oljeväxter och till 30 kg lättillgängligt kväve per hektar inför höstsådd av övriga grödor. Som lättillgängligt kväve räknas nitrat, ammonium och urea.

Gödslingen ska anpassas till grödans behov och hänsyn ska tas till skördenivå, stallgödselns långtidseffekt, förfruktseffekt och eventuell mulljord. En skriftlig beräkning av gödslingsbehovet ska finnas i verksamheten i form av till exempel växtodlingsplan.

Den som för bort respektive tar emot stallgödsel och andra organiska gödselmedel ska föra anteckningar över detta. Anteckningarna ska innehålla uppgifter om gödselslag, gödselmängd, mängd totalfosfor som gödseln motsvarar (kan ersättas av djurslag samt antal djur) samt datum för mottagande/leverans och vem gödseln kommer ifrån/vem den levereras till. Dokumentationen ska sparas och finnas tillgänglig under minst 6 år.

Tillstånd från nämnden krävs för spridning av naturlig gödsel, slam eller annan
orenlighet inom område med detaljplan. Anmälan till nämnden krävs vid spridning av naturlig gödsel, slam eller annan orenlighet inom ett område på 100 m från detaljplanerat område.

Miljöenheten tog 2017 initiativ till projektet om gödselbehållares miljöpåverkan och har drivit projektet i samarbete med forskningsinstitutet RISE. Projektet har finansierats dels med LOVA-bidrag och dels av medverkande miljöförvaltningar i Sjöbo, Helsingborg, Hörby, Hässleholm, Trelleborg och Åstorp kommun samt Söderåsens miljöförbund.

Projektets syfte är att höja kunskapsnivån kring gödselbehållares läckage. Detta genom att sprida information om hur läckage kan förebyggas och åtgärdas. Att förebygga läckage från gödselbehållare är ett sätt att bidra till uppfyllelsen av miljökvalitetsmål såsom "Ingen övergödning", "Levande sjöar och vattendrag", "Grundvatten av god kvalitet" och "Hav i balans samt levande kust och skärgård".

Det övergripande målet är att verka för ett hållbart och produktivt svenskt lantbruk med begränsad påverkan på omgivande vatten såsom ytvatten och vattentäkter. Genom att minimera risker för läckage från gödselbehållare, eller haveri av sådana gödsellager, kan risker för att växtnäring och patogener hamnar i grund- och ytvatten minimeras.

Projektet har bland annat utmynnat i en slutrapport samt ett informationsblad riktat till miljöinspektörer, verksamhetsutövare (lantbrukare) samt övriga intressenter där beskrivning finns hur man kan förebygga läckage, hur man kan upptäcka läckage samt hur man kan åtgärda läckage.

Slutrapport och informationsskrift hittar du under ”Relaterade dokument”

Kontakt

Skriv ut
Senast uppdaterad: 20 mars 2023