Planprocessen

Ett planarbete kan starta på olika vis men det vanligaste är att det kommer en ansökan om planbesked från en fastighetsägare eller exploatör. De sökande kan vara företag, privatpersoner eller kommunen.

Efter inkommen ansökan gör planarkitekterna på kommunens strategienhet en tidig bedömning av lämpligheten i projektet. En tjänsteskrivelse med bakgrund, förutsättningar samt förslag till beslut skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden där förtroendevalda politiker beslutar om positivt eller negativt planbesked. Vid positivt besked ger politikerna stadsbyggnadsförvaltningen uppdrag att arbeta fram en detaljplan för området. Planarbetet skall påbörjas inom två år från det att planbesked beviljats.

Ett planbesked ska enligt lag behandlas inom fyra månader från den dag då en komplett ansökan kommit in till kommunen.

Vid ansökan om planbesked bedöms förslaget bland annat på hur väl det stämmer överens med kommunens översiktsplaner och styrdokumentet Bygga i Sjöbo. Det kan därför vara en bra idé att läsa dessa innan ansökan om planbesked skickas in.

Läs våra översiktplaner här

Läs dokumentet Bygga i Sjöbo här , 1.6 MB.

Läs om kostnaden för planbesked här

E-tjänst för ansökan om planbesked Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

När större områden ska planläggas kan det underlätta för kommunen om planarbetet inleds med ett planprogram. Det är ett dokument vars syfte är att kartlägga de övergripande förutsättningarna, målen och utgångspunkterna för den kommande detaljplanen. Inte alla detaljplaner föregås av ett planprogram, det är kommunen som bedömer om det behövs eller inte.

Samråd

Innan planprogrammet kan godkännas får allmänheten och berörda myndigheter möjlighet till insyn och kan lämna synpunkter i ett samråd. Alla som kommunen bedömer är berörda bjuds in särskilt. Samrådet syftar till att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt.

Godkännande

Det färdiga planprogrammet godkänns av samhällsbyggnadsnämnden eller kommunfullmäktige och därefter kan arbetet med detaljplan påbörjas.

Kommunen kan välja att arbeta med detaljplanen genom standard-, utökat-, begränsat- eller samordnat förfarande. De olika förfarandena innebär lite olika arbetsgång som förklaras nedan. Vilket förfarande kommunen väljer beror på hur stor påverkan planen har på allmänheten och miljön samt hur väl förslaget är förenligt med den gällande översiktsplanen.

Standardförfarande

Standardförfarandet är vanligast och används när förändringarna stämmer överens med översiktsplanen, länsstyrelsens granskningsyttrande av denna och inte är av särskild betydelse för allmänheten eller miljön.

Inledande planarbete

Efter positivt planbesked skrivs ett planavtal mellan kommunen och den sökande. Efter det kallas berörda parter till ett startmöte av kommunens handläggare. På startmötet gås förutsättningarna för planarbetet igenom och det klargörs vilka utredningar som behöver tas fram och vem som ska stå för det. Därefter påbörjar kommunen arbetet med att ta fram samrådshandlingar. Samrådshandlingarna består av planförslaget, skälen för planförslaget och det planeringsunderlag som har betydelse.

Samråd

När ett förslag till en detaljplan tas fram ska kommunen samråda med bland andra länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, kända sakägare och boende som berörs. Alla som kommunen bedömer är berörda bjuds in särskilt. Samrådet syftar till att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt.

Samrådsredogörelse

Kommunen sammanställer och kommenterar de skriftliga synpunkterna från samrådet i en samrådsredogörelse.

Granskning

När ett förslag till detaljplan har varit på samråd och eventuellt ändrats efter inkomna synpunkter ska det färdiga förslaget, innan det kan antas, vara tillgängligt för granskning under minst två veckor. Tiden för granskningen kan förkortas om alla är överens om det.

Inför granskningen ska kommunen underrätta dem som berörs av förslaget, exempelvis sakägare, boende och övriga som under samrådet har yttrat sig om förslaget till detaljplan. Underrättelsen finns att läsa på kommunens anslagstavla och här på kommunens webbplats.

Under granskningen ges ytterligare en möjlighet att lämna synpunkter. För att vara säker på att senare ha rätt att överklaga beslutet att anta detaljplanen ska skriftliga synpunkter lämnas senast under granskningstiden.

Granskningsutlåtande

Kommunen ska sammanställa de skriftliga synpunkterna från granskningen i ett granskningsutlåtande. När det är färdigt ska kommunen så snart som möjligt skicka det eller information om var det finns tillgängligt till dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.

Antagande

Detaljplanen antas av politikerna i samhällsbyggnadsnämnden. Planer som är av stor betydelse antas av kommunfullmäktige. Efter sammanträdet där planen antagits skall beslutet justeras i ett protokoll vilket tar cirka en vecka. När beslutet justerats skickas information ut till berörda.

Överklagande

Antagandebeslutet kan överklagas av den som senast i granskningsskedet har lämnat skriftliga synpunkter och inte fått dem tillgodosedda samt bedöms vara berörd av förslaget. Överklagandet görs till mark- och miljödomstolen. Kontakta oss på kommunen om du vill ha hjälp att överklaga.

Laga kraft

Detaljplanen vinner laga kraft tre veckor efter att antagandebeslutet tillkännagivits på kommunens anslagstavla. Detta under förutsättning att ingen har överklagat beslutet och att länsstyrelsen inte heller valt att pröva beslutet.

Andra förfaranden

Valet av förfarande utgår från förutsättningarna i det enskilda ärendet.

Utökat förfarande

Utökat förfarande används när:

• förslaget till exempel inte är förenligt med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttrande.
• förslaget är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse
• förslaget kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

Begränsat förfarande

Begränsat förfarande används när:

• förutsättningarna för standardförfarandet är uppfyllda.
• planförslaget godkänns av samrådskretsen.